Snälla, kan ni bara sluta...
Här sitter man igen och tänker på allt som gått fel, och allt som går fel än. Tänker på alla som lägger sig i folks liv och jag får skit för det, tänker på alla som går emot mig som aldrig gjort det förut. Är det verkligen bättre att vara fruktad än älskad? Det kan jag inte svara på... Men jag vet att när man är älskad och det förändras, så vill man inte finnas mer...




Hur som helst ska vi snart till Nora och äta glass, pappa, jag och lisa :)
Ska bli härligt att få komma ut nånstans när jag vart sjuk (och är fortfarande)
Puss till er som älskar mig ;*
Okej.. ingen får nog nån puss ;)

Ja, på många sätt är det ju faktiskt sant, och just nu saknar jag bara känslan av att vara nykär. Jag vill liksom känna det där speciella varje gång man får en kram av en person, elr bara möter personens blick. Och känslan av att få sin första kyss av personen. Jag saknar att vara nervös varje gång man ska träffas och inte våga göra nånting, haha. Jag älskar verkligen dig, Poddy... Och tänk hur gulligt det var när vi var nykära, jag saknar det :( 
Vi var så nervösa varje gång vi skulle göra nått nytt tillsammans och varje gång vi skulle träffas. Och när vi blev tillsammans (fan att det var över msn..) och jag ramlade av datastolen här xD
Du är min absolut första kärlek och jag hade aldrig kysst nån annan när vi blev tillsammans. Kanske är det därför det är jobbigt för mig... Du har ju hunnit lekt med andra tjejer innan, men det gjorde aldrig jag med nån annan kille. Är det därför jag har svårt för det här och inte du? Är det därför jag lättare blir svartsjuk? För att jag vet hur det blev för mig och jag är rädd att du ska göra/känna samma sak med en annan tjej..
Nu ska jag sluta skriva om det här, får bara massa skit tankar i huvudet.

Hejdå.

Det finns många saker här i världen som jag inte förstår mig på,
och du är en av dem, men jag älskar dig ändå <3


Idag har jag vart hos tandläkaren.
Som om det skulle vara intressant, nejmen...
Det kvittar, inget jag säger är intressant så.
Kollade just ett till avsnitt av Primeval.
Var det mest spännande hittils,
och i slutet kom en bra låt också.
"Somewhere over the rainbow"
med Izrael Kamakawiwo.

Nu har jag så tråkigt så jag går sönder.
Jag hatar mitt liv och inte "emo"- aktigt nu,
utan för att jag har så JÄVLA TRÅKIGT jämt.

hejdå :)

Har lust att liksom börja om på nytt.. Men jag vet inte, allting liksom springer ifrån mig, men nu börjar det kännas bättre igen. Sommarlovet får bli min nya start, då ska allt bli bra :)
Jag ska försöka göra den här sommaren minst lika bra som min förra, gärna bättre!
Gjorde två nya bilder nyss btw, kommentera om ni orkar.

Söta lilla Bobbie vid gryten. Rakad och fin :)

Äntligen är det påväg, det efterlängtade sommarlovet!